Eftersom Mats skrev i sin sammanfattning att jag funderar på att skicka upp en ljudanteckning kände jag att jag behövde göra det också.
Ljudanteckningen är i Speex-format. Insticksprogram för Speex finns länkade från http://www.speex.org/projects.html.
Texten 🔗
Carpe diem skrev Andreas i en kommentar på webbsidan. Trots att jag skyr uttrycket pesten efter att pådyvlats filmen (DPS) minst fyra gånger i högstadium och gymnasium kan jag instämma i att det ligger något i själva uppmaningen att fånga dagen.
Jag låter tiden gå för att räddas från tristess samtidigt som jag ignorerar att det är mitt liv jag samtidigt låter fortgå utan mening. Men innebär det att jag ska agera i det konkreta fallet?
Eftersom mina skrivbordsunderlägg redan gått upp i rök i Gärstadsverket, eller ligger deponerade någonstans för att i en framtid upptäckas av en arkeolog som försöker se något syfte med produkten kan jag inte kasta ut dem utför en husvägg.
Återstår att fortsätta blunda eller dra ner mössan över ögonen.
För inte skulle väl jag?
Jag kunna uträtta något?
Inte ens något så simpelt.
(Nu är det bara att vänta på att jag ska överbevisa och överrumpla mig själv.)