Livsrekonstruktion

· 242 ord · 2 minut(er) att läsa

Går det att rekonstruera en annan människas liv simultant? Samtidigt som det utspelar sig men på ett behörigt avstånd. Kan jag utifrån det lilla jag vet om en person klura ut något som åtminstone påminner om dennes liv?

Är vi människor så förutsägbara och kan man verkligen veta vad som händer om en person utsätts för en situation han eller hon aldrig råkat ut för tidigare?

Jag misstänker att mina handlingar är rätt förutsägbara, blyg, lat nörd som jag är. Men ändå tror, eller hoppas, jag att mina tankar jag har inom mig själv och endast undantagsvis låter urslippa min mun eller mina fingrar är rätt så oförutsägbara, åtminstone för att vara mina.

Mina handlingar lär dock inte sträcka sig till att jag:

  1. uppträder i nästa års Fame Factory
  2. utgör underlaget för världens nästa dansfluga
  3. inom fem år får nobelpriset i fysik för en häpnadsväckande experimentell upptäckt
  4. charmar en flicka.

Även om vi bortser från att alla exempel är beroende av hur andra människor tycker eller agerar så är det något som känns väldigt avlägset för att komma från mig.

Så jag vet inte riktigt vad jag ska tro C gör nu. Ändå känns det som jag känner henne, eller mig själv, tillräckligt mycket för att chansen är större att hon skulle bli game show-host i japansk TV än att jag skulle kunna vakna upp pigg på en måndag morgon. Vilket jag hoppas är fallet imorgon bitti (läs: var fallet i morse).