Kristi himmelfärdsdag och såväl stad som media känns halvt avslagna. Många av P3:s ordinarie program ersätts i vanlig ordning med temaprogram.
Jag kom in i ett program »18 år har gått« där bl.a. polisens och massmedias agerande vid Palmemordet togs upp. Det enda riktigt intressanta var dock om Sveriges Radios dåliga beredskap.
Sista sändningen från Ekot den 28 februari kom klockan 23.00. Från midnatt och sex timmar framåt skulle radio- och TV-profilen Staffan Schmidt ensam med en tekniker rå om Riksradion, som sändningsledare och samtidigt programledare i Nattradion. Förutsättningarna att klara av något oförutsett var inte de bästa.
Nyhetsflasharna från TT hamnade hos Ekoredaktionen 50 meter bort, som på natten var obemannad. Den lampa som skulle meddela om en nyhetsflash kommit var inte inkopplad. Jourlistan med telefonnummer till folk att ringa upp var inte uppdaterad på fem år. Det dröjde femtio minuter från att nyheten kom till att den sändes ut i radio. Något som bl.a. ledde till öppet bråk mellan Schmidt och radiochefen Ove Joanson.
Olof Palme död.
860301-0020
TT NUMMER 732
Nyhetsflashen från TT
Saker har sedan dess blivit bättre: Ekoredaktionen sänder natten igenom, det går att komma åt nyhetstelegram från mer än ett ställe. Men fortfarande finns det saker att förbättra, i dagens sändning av det aktuella programmet hakade uppspelningen av ljudfilen med programmet upp sig mitt i avandet av en låt. Under någon minuts tid fick man lyssna på något som lät som tung techno där programledaren själv deltog.
När man lyssnar på det får man två tunga insikter: dels att kanalen inte bemödar sig att sända levande radio och dels att ingen verkar lyssna på att utsändningen låter okej. Båda dessa saker kan få en att känna sig ensam i världen, som i en katastroffilm där huvudrollsinnehavaren går i en totalt folktom stadskärna, med eller utan övergivna bilar i gatukorsningarna.
Nu var jag någorlunda säker på att P3 inte var helt utdött för två meter bort i hamburgerrestaurangen satt någon misstänkt lik en P3-medarbetare och mumsade i sig en hamburgare. Strax därefter kom också meddelandet om tekniskt fel.
Timmen efteråt kom i alla fall en sändning som utgav sig för att vara live, annars måste tävlingen om Hultsfredsbiljetter (där den misstänkte hamburgermumsaren var domare) varit riggad. Så jag behöver åtminstone inte oroa mig för att Norrköpingsborna skulle vara utplånade från jordens yta. De flesta såg heller inte ut att ha några zombietendenser.