Ikväll är det utdelning av Stora journalistpriset 2009. De nominerade i kategorin Årets förnyare är Sydsvenskans Kinga Sandén som använt Twitter för direktrapportering från olika reportageresor utomlands, Karin Eder-Ekman, Leo Lagercrantz, PM Nilsson som skapat debattwebbplatsen Newsmill och Patrik Hadenius som skapat Språktidningen.
Vem som än vinner blir det bättre än förra årets vinnare. Det kändes mer som att Strage belönades för att han är en fantastisk skribent än att just Youtube-listan skulle vara något särskilt förnyande.
Newsmill har gjort väsen av sig för publicera debattinlägg från fiktiva personer eller personer som bara intervjuats. De har en övertro på att kommentarer och röstningar skulle indikera någotsomhelst men det har varit en källa till intressanta åsikter som man inte tagit del av lika lätt annars.
Jag tillhör den del av Språktidningens läsare som hävdar att det var bättre förr när tidskriften var Språkvård och den var torrare till både innehåll och utseende. Språktidningen är ju en pappersprodukt och inte lika tekniskt intressant som de två andra nominerade men som språkintresserad är det självklart att vara prenumerant. Förvånande är dock att ingen gjort populärvetenskap av språk i pappersform tidigare. Är det kanske en Lindström-effekt?
Mest gillar jag dock Kinga Sandéns reportage i mikrobloggform. Varje inlägg är i sig en betraktelse men de berättar tillsammans en historia. Senast var det en resa till släktingar i Polen som talade om förväntningarna på henne att skaffa barn men också om ett samhälle som rör sig i riktning mot EU men också djupare in i katolicismen samt mot nakenbilder i dagstidningarna.
Vem som än vinner ikväll räknar jag med att det är via Twitter jag får reda på det.
Uppdatering 26 november:
Ja, det blev Kinga Sandén som vann i klassen Årets förnyare.
