Telefoner, operahus och favoritmelodier

· 274 ord · 2 minut(er) att läsa

Det är söndag kväll i augusti 2008 och Kanal 9 visar just nu Time Team med Tony Robinson. För fem år sedan fanns inte Kanal 9 och på den tiden kunde man se programmet på Discovery Channel. Det var på den tiden man fortfarande kunde se program som handlade om historia (företrädesvis om nazister), rättsvetenskap och ibland till och med om naturvetenskap eller teknik på Discovery Channel. Inlägget om Discovery Channels förkärlek för nazister var ett av de första inläggen på denna blogg och skrevs på dagen för fem år sedan. Inlägget om Tony Robinson kom några veckor senare.

Under tiden sedan dess har mängden inlägg om Discovery Channel undan för undan avtagit och det senaste kom för tre och ett halvt år sedan. Intresset har avtagit i takt med att programmen gått åt realityhållet. Dumburken blir hela tiden dummare. Å andra sidan kan man se samma fenomen i populärvetenskapliga tidskrifter som Illustrerad Vetenskap. Jag har de allra första årgångarna hemma och det är tydligt att nivån är högre där än vad den är idag. Mer populär än vetenskaplig så att säga.

Det här inlägget har urartat på samma sätt som många av mina inlägg under de senaste fem åren. Ofta utgår inläggen från sammanträffanden (som serendipitet som Erik Stattin bloggat en del om under sin New York-resa eller för att det faktiskt finns kausalitet) och ofta brukar jag under tiden jag skriver hamna i en riktning ämnesmässigt som jag inte räknat med när jag börjat skriva.

Det allra första inlägget skrevs för fem år och en dag sedan och förklarar namnvalet. (De tidigare inläggen är importerade från andra nätdagböcker och följer inte bloggformen.)