Med Bredbandsbolaget får man verkligen uppleva mer – som att prata med kundtjänstpersonal som inte alls önskar nöjda kunder. Efter problemen med installation som beskrevs tidigare blev det alltså läge att försöka slippa den i mitt tycke undermåliga tjänsten. Men tji, det gick inte för eftersom man påbörjat tjänsten så var enligt Bredbandsbolaget ångerrätten förbrukad. 10.2 Kunden har rätt att frånträda Avtalet om det har ingåtts på distans (t ex genom telefonförsäljning eller via Internet) genom att meddela Bredbandsbolaget detta inom fjorton (14) dagar från den dag Kunden mottar lagstadgad information om Avtalet och sin ångerrätt enligt distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) (”Ångerfristen”).

På vägen tillbaka från simhallen igår noterade jag att det kvinnan som satt och tiggde när jag gick åt andra hållet någon timme tidigare var Dagens industri och Financial Times. Som två extremer av arbetsmarknaden på samma plats.

Ikväll har jag försökt mig på att löda. Jag måste återigen konstatera att det är något jag inte är särskilt bra på. Kanske borde jag titta på Andies lödningsinstruktion (PDF) igen och hitta något bra objekt att träna på.

Under kvällen har jag försökt återuppliva Den röda lådan som jag och Per gjorde för snart tre år sedan. Sedan tidigare hade jag redan bytt ut Linkpulse som dataleverantör till förmån för Chartbeat. Nu koncentrerade jag mig på att försöka få den att köra på Arduino 1.0. Nya Arduino-programvaran inkluderar nu de extra bibliotek som krävdes för projektet. Dels att hämta IP-adress över DHCP och dels funktionerna TextFinder gav när det gällde att parsa datat som togs emot.

Finns det ett naturligt slut för en blogg? När är livet för en webbplats till ända? Jag tycker förstås att webbplatsen ska finnas kvar så länge det är möjligt men det betyder ju för den skull inte att innehållet nödvändigtvis måste hålla uppdaterat om det inte längre finns något mer att berätta. I en film eller bok som ju är tydligare sekventiella medier är sakers början och slut inbyggt i själva formen.

Komediserier på TV sänds inte helt sällan med skratt hörbart. Det kan vara antingen skratt inspelade från en studiopublik eller burkade skratt, dvs. skrattljud som lagts på i efterhand. När jag väl hittade till Aaron Sorkins serie Sports Night från sekelskiftet stördes jag av det pålagda skrattet som jag inte alls tyckte passade med den typen av serie speciellt inte eftersom man känner igen stilen från West Wing där det fungerade utmärkt utan skratt.

Ännu ett fjortonde februari har jag överlevt. Det är så synd att denna dag överhuvudtaget finns. Kanske inte just datumet i sig men fenomenet alla hjärtans dag. Nettoeffekten av dagen mätt i lycka sett till alla människor kan knappast vara positiv. Den positiva effekt personer med lycklig kärlek och utan prestationskrav upplever överträffar knappast den negativa effekt andra personer utan någon att älska eller som känner ett prestationskrav för att uppvakta sin kärlek upplever.

Lärdomen av att inte hitta sitt busskort, vara tvungen att köpa enkel resa och halvvägs på resan upptäcka att man faktiskt hade busskortet i fickan är kanske att man inte ska ha så mycket i fickorna. Eller är det att man inte ska åka kollektivtrafik och istället gå? Kanske är det att kollektivtrafiken ska vara gratis eller att man kanske skulle göra ett system med mobiltelefoner som till skillnad med Wywallet faktiskt fungerar.

Jag var mycket glad att Solna stad i veckan delade med sig av sin film från mitten av 1960-talet om tillkomsten av Solna stadshus. Förutom fina bilder av svunna tider så fick man lära sig något också. Bland annat ser det ut (12:45 in) som att livesmedelsbutiken Kvickly fanns även i Sverige. Själv har jag bara besökt det i Danmark.