Ingmar har ingen sexig röst

· 247 ord · 2 minut(er) att läsa

I december skrev jag om SVT:s talsyntestjänst som läser upp textremsorna i TV-sändningarna och den klumpiga lösning de tvingats ta till. I helgen fick jag för första gången uppleva tjänsten, när jag besökte min faster som har ett Boxer-abonnemang.

Tjänsten ligger som sagt som en separat kanal och man får inte se någonting alls utan bara höra på en talsyntesröst som läser upp innehållet i textremsorna på SVT1 respektive SVT2. Programmet jag tittade/lyssnade på var Coupling (det brittiska originalet som till skillnad mot den amerikanska upplagan faktiskt kan vara underhållande).

Rösten, som jag antar är från det tidigare Telia-ägda Infovox (numer Acapela), är bättre än den talsyntes som var inbyggt i Amigans operativsystem i mitten av 1980-talet, men inte mycket. ( Ljudprov på ‘Ingmar’ från Infovox.) För engelska röster finns däremot mycket bättre röster att tillgå idag, bland annat AT&T:s Natural voices.

Det låter som när man pratar, utan att betona något, på inandning och har en mazarinform i metall framför munnen. Denna röst läser allt som står på textremsorna och det är inte möjligt att urskilja vem som säger vad egentligen. I textremsan används ju pratminus för att markera att en ny person talar.

Det var roligt att höra denna robotlika röst säga meningar med så många ord kopplade till sex men det var svårt att hänga med i vad som verkligen sades (och än mer vad som hände eftersom det bara fanns en box/TV och vi inte kunde se bilden samtidigt som vi hörde uppläsningen).